Midsommarstången - vad är det vi dansar runt?

.

Snart är det midsommar. Varför har vi denna lövade stång? Romarna dekorerade med löv från träd vi festliga tillfällen och de tyska köpmän som under medeltiden verkade i Sverige tog de med sig traditionen hit. Att vi i Sverige knutit traditionen till midsommar lär ha med vårt klimat att göra. Det är nu det finns gröna löv i överflöd.

Sedan slutet av 1600-talet förekom olika former av förbud mot midsommarstänger eftersom det ansågs ge upphov till olika former av anstötligt beteende. I vissa kyrkor fanns det dock små bärbara midsommarstänger. På Gotland togs stängerna ut ur kyrkan under midsommar och kläddes om och sattes därefter tillbaka. Eftersom midsommarstängerna är av relativt sent datum är det knappast troligt att de har ett förkristet ursprung

Under 1700-talet var det vanligt att midsommarstängerna satt upp året runt och Linné skrev den 7 mars 1753: Majstänger med blad utsirade, stodo vid alla gårdar dem de dansa kring midsommarnatt.

Det är först förra århundradet som vi fått en midsommarstång som med viss fantasi kan liknas vid en upp och ned vänd fallos. Tolkningen att midsommarstången skulle vara någon form av fruktbarhetssymbol är alltså ytterst tveksam. Etnologen Jonas Engman skriver:

Midsommarstången har funnits med oss länge – men någon fallossymbol är det knappast frågan om, varken nu eller förr!

När midsommarstången kom var det först i de större städerna som den vann framgång. Och så sent som i början av 1900-talet var stången ännu inte spridd över hela Sverige. Och hur är det nu. Blir det fler eller färre midsommarstången? Ska du dansa runt den i år? Plockar du sju blommor och lägger dem under huvudkudden?

.