onsdag 2 juli 2014

Vita lögner. Av vilket skäl och hur mår din själ?

Jag måste väl inte berätta allt för alla. Alltså drar jag till med en vit lögn för att slippa berätta. Det är bekvämt för stunden. Nästa gång man berättar måste man komma ihåg vad man "vit-lögnat" om och det kan vara svårare. Och vad gör det med själen, att inte kunna stå för den man är eller vad man gör, vilka man träffar eller vad man har för åsikt? Att inte kunna vara sann och genuin människa.
När jag använt mig av en vit lögn för att komma undan drabbas jag av skam och tänker detta var väl onödigt. Jag lider mer av konsekvensen av en vit lögn än det samtal eller den diskussion som skulle uppstå om jag sade direkt som det var. Varför ljuga om att man sålt TV när man säger upp TV-licensavtalet när man inte ska använda TV:n för att man flyttar till en som har TV-licens? Det finns ingenting man behöver skydda. Varför ljög jag om var jag träffade min vän? För att jag inte orkade förklara att det inte blev som planerat och att jag inte berättade det för att jag inte ville att du skulle veta det.
Av någon anledning framkallar vissa situatuioner att man känner sig skyldig och inte vill berätta som det är. TV-licensen försöker en del smita ifrån. Därför kanske min vände kände sig skyldig, fastän han egentligen  inte tänkte smita från något. Jag kände mig skyldig för att jag inte berättat tidiagre, men det var ju inget som behövde vara hemligt. Det blev bara fel från början och så skäms man och så vill man komma undan så fort som möjligt och inte trassla in sig. De flesta av oss känner nog ett obehag efteråt. Jag undrar om det finns de som inte känner något obehag.
När man börjar undanhålla saker för vänner, arbetskamrater och familj. Vad handlar det då om? Vad är det man inte kan stå för, skäms för? Och vad leder det till? Vad är det som gör att jag inte stå för den jag är och vad jag gör? Osäkerhet hos mig själv som leder till osäkerhet hos dem som avslöjar mina vita lögner. Det kan urarta till att jag tappar tilliten för den som dra vita lögner för mig. Vad vill hen dölja för mig. Och varför? Det lär inte fördjupa relationerna man har. Kanske det är det man vill medvetet eller omedvetet? Det handlar inte bara om skälen till att jag ljuger utan vad händer med min själ. Min själ utarmas, jag blir inte längre jag, utan suddig. Suddig för mig själv och andra. Sudda! Sudda ut mina vita lögner. Jag vill inte ha dem!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar