Interreligiös berättarworkshop på Tegelbruket

Att få lyssna till andras livsberättelser är ett stort privilegium. När någon delger och bjuder på glimtar från sitt livs historia faller något på plats inom oss. Men livsberättelser kan också rycka upp svåra minnen och gömda stunder av svårmod. Därför är det viktigt att börja delgivandet med att skapa en så kallad ”Safe Space” vilket betyder trygg plats. Här får alla deltagarna tillsammans bestämma vilka regler som skall gälla för samtalet. Delandet börjar och vi sitter i par. Hela lokalen fylls av ett myller av röster. Uppgiften vi har fått är att berätta om en stund i vårt liv då våran tro eller livsåskådning har betytt något speciellt för oss. I berättelsen skall minst två färger förekomma. Efter berättelsen så är det den lyssnades uppgift att spegla och reflektera. Vad i berättelsen väckte den lyssnades tankar? Sorlet fortsätter och berättelser om barndomskyrkor blandas med djupa upplevelser av den muslimska bönen. Så olika och lika vi är varandra vi människor. Mitt i detta innerliga berättande kan jag erinra mig kyrkofaderns ord ”Semper Major” Gud är alltid större. Vid pennan: Ola Frideblad